Man kan bara släppa samma skiva en gång!!

Nu får det väl ändå vara bra?

2005 släppte Helloween ”Keeper of the Seven Keys:The Legacy” som därmed blev en fortsättning på de två klassiska släppen från 1987 och 88 med Samma namn (Keeper of the Seven Keys & Keeper of the Seven keys II) och redan inna skivan kom var jag lite irriterad eftersom jag visste att de aldrig skulle kunna leva upp till standarden som gruppen satte.
Och utan Micheael Kiske vid mikrofonen så tycker jag fan inte att man har rätt att döpa en skiva till Keeper of the seven keys.
Men hur som helst så kunde jag inte låta bli att bli jävligt nyfiken när skivan väl kom så givetvis köpte jag den…och precis som jag hade gissat så var skivan en besvikelse.
Tyvärr så är 80 % av Helloweens skivor släppta efter 1988 till stor del besvikelser men jag köper dem ändå bara för att det är Helloween så de behöver inte göra uppföljare för att folk ska köpa deras skivor.
Men självklart är det kosing allt handlar om, grabbarna i helloween inser ju att de kan tjäna lite extra på att döpa en skiva så och det stör mig som fan.

ett år senare kom ”Operation: Mindcrime II” med Queensryche som är en uppföljare till deras klassiska släpp ”Operation: Mindcrime” från 1988 (Hur många klassiska hårdrocksplattor gjordes det egentligen 1988???).
Och detta kan jag egentligen inte uttala mig så mycket om då detta inte är nån favoritgrupp för mig och jag är inte superinsatt i nån av dessa 2 skivor men vad jag har förståt så är detta verkligen en uppföljare i tema och allt men att den inte håller samma standard som ettan så jag tycker nog att det var lite synd i alla fall.

2007 var det Kai Hansens tur att följa trenden då hans skötebarn Gamma Ray gav ut ”Land of the Free II” (ettan släpptes 1995) och det tycker jag också var ett ganska fult trick.
Tycker inte de kan säga att ”Vi fick lov att döpa skivan till det för den följer samma tema”, för alla deras jävla skivor följer samma tema och låter i stort sätt likadant.
Så det måste bara ha handlat om pengar.
Och som jag skrivit förut så förstår väl jag också att musiker vill tjäna pengar men jag tycker att man kan göra det på olika sätt.
Tycker inte man ska försöka leva på gamla meriter på det här sättet och inte försöka släppa samma skiva en gång till.

Och nu till det som drog igång min irritation denna gång.
Labyrinth, ett progressivt metalband från Italien som började som ett Power Metal band men som mer o mer lyckats tvätta bort den stämpeln.
De släppte en skiva 1998 som heter ”Return to Heaven Denied” som blev deras ”genombrott” om man kan kalla det så när det gäller ett band som är så pass okänt som dom ändå är.
Nu har de nyligen släppt ”Return to Heaven denied II” där de gör allt för att låta som de gjorde för 12 år sedan…och det är idiotiskt på flera sätt.
För det första är sån musik inte särskilt populär idag.
För det andra så släppte de skivorna ”Freeman” 2005 och ”6 days to nowhere” 2007 som båda är riktiga kanonplattor men sina sköna progressiva inslag så nu känns det som de tar massa steg i fel riktning genom att gå tillbaka till soundet de hade för 12 jävla år sedan.
För det tredje så tror jag att de överskattar storheten i skivan de släppte 1998, tror inte den är ansedd vara en så bra skiva som de tror.
Blir riktigt upprörd här!
Vad kommer här näst? Svenne Rubins släpper ”Sex Män i Skor del 2”????

USCH!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0